Hjärna tillsammans
Forskarna tror att utbildning skapar en slags mental buffert, vilket innebär att personer med välutbildade kan ha fler möjligheter att dra sig tillbaka innan deras kognition försämras. När man skrivs tar tydligheten och ansträngningen slut, och man har ofta svårt att söka stöd och insatser utifrån dolda funktionsnedsättningar som bidrar till hjärnskador, fortsätter hon.
Att skapa mötesplatser den viktigaste uppgiften - att erbjuda lättillgängliga mötesplatser som ger ett sammanhang där man kan hitta hopp om att livet efter trauma kan vara meningsfullt. Förbättra kognitiva funktioner som involverar hjärnan i mentalt stimulerande aktiviteter som problemlösning, läsning, skrivning och inlärning kan stimulera hjärnan och förbättra kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentration.
Detta görs upprepade gånger. När det gäller demens talar du om den kognitiva reserven för hjärnfunktioner att tänka, planera och komma ihåg saker.
Projektet kommer nu att leva vidare med stöd från Stockholms Läns Landsting. Det faktum att vi får nya tankar, kan förvärva nya färdigheter, förändra uppfattning, form och förändra minnen är allt ett uttryck för hjärnans plasticitet, det vill säga förmågan att förändras som ett resultat av framtida stimuli eller vår egen tankeaktivitet.
I flera studier har hög utbildning visat sig fungera som en skyddande faktor vid demens. Hjärnan är plast forskning har visat att hjärnan har förmågan att förändras och anpassa sig under hela livet, vilket kallas neural plasticitet. Att lära sig läsa, skriva, lösa problem och tänka kritiskt stimulerar olika delar av hjärnan, främjar kommunikation mellan nervceller och förbättrar kognitiva förmågor.
Brain Together fokuserar på att förbättra stödet för personer med förvärvad hjärnskada. Ambitionen var att skapa ett nära nätverk mellan försökspersoner för att bättre kunna erbjuda stöd och insatser till dem som drabbats av förvärvad hjärnskada och deras anhöriga. På tisdag arrangeras mötena i en tisdag i månaden med en föreläsning och går in på att alla som berör sig själva, deras anhöriga och de som arbetar med personer med hjärnskador är välkomna.
Pussel, korsord och skapa saker är alla bra dagliga hjärnträning. Efter pensionering är det bra att leta efter hjärnträning som kompenserar för den dagliga kognitiva stimulansen i samband med arbete. Processen att analysera och lösa komplexa problem engagerar hjärnan och förbättrar kognitiv funktion. Under våra liv lär vi oss nya saker, skapar nya minnen och förvärvar nya färdigheter.
Tack vare hjärnans plasticitet och anpassningsförmåga kan vår kognitiva reserv stärkas i alla åldrar. Tanken är att bryta isoleringen och att du ska träffa andra i samma situation som dig själv. Men oavsett utbildningsnivå och ålder är det bra att hålla hjärnan aktiv och kognitivt stimulerad. Barndomen spelar en avgörande roll i kognitiv utveckling. De som stimulerade och aktiverade sin kognition under sin livstid lider av demens senare än de som var mindre aktiva.
Utbildning utrustar människor med förmågan att lösa problem som är avgörande för det dagliga livet och bidrar till övergripande kognitiv hälsa. Brizon bygger tillsammans i Stockholm, i ett projekt som AFASIFÖRENINGEN, RTP Skadeförbundet och strokeföreningen, samt privata och distriktssjukhus, en ny och tydlig kompetens. Arbetet sker i tre riktningar; mötesplatser för målgrupp och anhöriga, skapa en webbaserad utbildning om förvärvad hjärnskada samt informera om stöd, insatser och projektet via en webbportal.
Att lära sig och använda vissa minnesstrategier kan vara till nytta i vårt dagliga liv och hjälpa till att upprätthålla våra kognitiva förmågor. Det kan också hända att socioekonomisk status, som ofta är kopplad till utbildning, också påverkar kost, motion och andra livsstilsfaktorer positivt. Aktiviteter som att spela spel, ta kurser, läsa böcker, gå på teatrar eller museer och vara aktiv i föreningar stimulerar vår hjärna.
Målet är att skapa större tydlighet och tillgänglighet när det gäller stöd och insatser efter hjärnskador.